Glamping Tiveden: Naturupplevelse med lyx
Fördjupa dig i Tivedens skogar och sjöar
2 campingar i området
Camping Tiveden
Upptäck friheten och rofylldheten vid sjön Unden - Camping Tiveden väntar med äventyr och avkoppling för hela familjen!
Strömsnäs Naturcamping
Strömsnäs naturcamping: Fredlig oas nära Tiveden och Karlsborg, perfekt för naturälskare, äventyr och avkoppling.
En tidsresa i ett dramatiskt gränsland
Historiska sevärdheter att upptäcka under din glamping i Tiveden
Den djupa, trolska skogen i en av Sveriges mest kända nationalparker är mycket mer än bara storslagen natur, branta bergväggar och glittrande skogssjöar. För dig som letar efter en unik semester och söker på glamping Tiveden, väntar också en oväntad och spännande tidsresa. Denna mytomspunna gränstrakt mellan Västergötland och Närke bär på en fascinerande historia som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Här har mäktiga kungar ridit på sina eriksgator, fredlösa gömt sig bland grottorna och hårt arbetande bönder brutit mark i en stundtals ogästvänlig men bedövande vacker miljö. Att kombinera bekvämligheten av ett exklusivt och naturnära boende med djupdykningar i det förflutna skapar minnen för livet och ger din vistelse en helt ny dimension.
Tiveden var under lång tid en av landets mest svårgenomträngliga skogar, välkänd som ett vilt och farligt gränsland där rövare fann en säker fristad bland enorma stenblock och mörka skrevor. Men skogen har också genom århundradena varit en livsviktig pulsåder för handel, andligt klosterliv och tidiga brukssamhällen. När du bokar in en avkopplande naturupplevelse med glamping Tiveden får du den absolut perfekta utgångspunkten för att i din egen takt, och med maximal komfort, utforska dessa spännande spår från förr. Efter en exceptionellt god natts sömn i en riktig, bekväm säng, ständigt omgiven av trädens rogivande sus och fåglarnas morgonsång, är du utvilad och redo att snöra på dig vandringskängorna för att ge dig ut på upptäcktsfärd.
Historien gör sig ständigt påmind i detta dramatiska landskap, vare sig du rör dig till fots, på cykel eller med bil. Från urgamla fornlämningar, säregna naturborgar och imponerande klosterruiner från medeltiden, till övergivna hyttor och välbevarade kulturmiljöer som idag tyst vittnar om forna tiders intensiva järnhantering och storskaliga skogsbruk. Att vandra längs de uråldriga stigarna, ridlederna och pilgrimslederna är precis som att bläddra i en levande historiebok. Varje krokigt träd, mossbeklädd sten och övervuxen rest av en gammal husgrund har en alldeles egen och gripande berättelse att förmedla till den som stannar upp och lyssnar.
Det är just denna starka kontrast som gör området så oerhört fängslande för dagens besökare. Du kan med lätthet tillbringa hela dagen med att förundras över hur människor de facto levde, överlevde och verkade här för hundratals år sedan, under betydligt mer spartanska förhållanden. För att sedan, när solen börjar gå ner över trädtopparna, återvända till ditt inbjudande lyxtält. Att avsluta en dag fylld av historiska intryck med att njuta av modern hotellstandard, vällagad lokal mat och ett avkopplande glas dryck framför en sprakande lägereld är en upplevelse som är svår att slå. Det är exakt denna oslagbara kombination som gör glamping Tiveden till ett så populärt och eftertraktat val för såväl naturälskare som historieentusiaster.
För den nyfikna besökaren finns det otroligt mycket att se, uppleva och lära i dessa anrika gränstrakter. Genom att medvetet välja glamping i Tiveden säkerställer du att du har gott om tid att verkligen ta in den speciella, nästan magiska atmosfären på dessa historiska platser, helt på dina egna villkor och utan vardagens vanliga stress. Oavsett om du personligen fascineras mest av storslagen arkitektur vid gamla kyrkor, den lokala folktron med spännande berättelser om troll och jättar, eller det genuina vardagslivet på landsbygden under svunna tider, kommer du garanterat att hitta utflyktsmål som berör på djupet.
Dessutom ligger många av dessa historiska pärlor i nära anslutning till andra storslagna naturfenomen, vilket gör varje utflykt till en dubbel belöning. En semester där du utgår från din glamping Tiveden låter dig skräddarsy dagarna precis som du vill ha dem. Ena dagen kanske du vandrar bland jättelika isälvsgrytor och lyssnar till ekot av istiden, för att nästa dag utforska resterna av ett gammalt brukssamhälle där hammarslagen en gång ekade mellan bergen.
Här nedanför följer en noga utvald samling historiska sevärdheter i och omkring dessa storslagna skogar som alla är mycket väl värda ett besök under din vistelse. Låt dig inspireras av det förflutna, planera dina dagliga rutter med omsorg och gör dig redo att upptäcka en spännande, lärorik och helt ny sida av detta magiska landskap.
Ramundeboda klosterruin och Eriksgatan
Medeltida sjukvård och resande i den djupa gränsskogen
Ramundeboda klosterruin, strategiskt belägen vid Borasjöns strand, utgör en av de mest betydelsefulla historiska platserna i anslutning till Tiveden och vittnar om den tid då skogen betraktades som en livsfarlig barriär mellan Svealand och Götaland. För att underlätta resandet och säkra infrastrukturen etablerade antonitorden ett konvent här under det sena 1400-talet. Detta är det enda historiskt bekräftade konventet av denna specifika orden i hela Sverige. Antoniternas primära och livsviktiga uppgift var att driva ett härbärge för pilgrimer, handelsmän och kungligheter, samt att erbjuda kvalificerad sjukvård åt resenärer som korsade den djupa skogen. Särskilt fokuserade de på att behandla den plågsamma sjukdomen antoniuseld, som orsakades av mjöldryga i brödsäd. Historiska och arkeologiska källor bekräftar att platsen användes som en etablerad rastplats långt innan konventet byggdes. Redan år 1275 övernattade kung Valdemar Birgersson här, enligt detaljerade skildringar i Erikskrönikan, i samband med de blodiga maktstriderna under tidig medeltid. Platsen var också ett formellt och rituellt stopp längs Eriksgatan, där västgötarna överlämnade ansvaret för den nyvalda kungen till närkingarna vid gränsmarkeringen Letstigen. Klostrets aktiva period blev dock historiskt sett mycket kortvarig. I samband med Gustav Vasas reduktion och reformationen på 1530-talet drogs klostrets tillgångar skoningslöst in till kronan och den kyrkliga verksamheten avvecklades. På grund av den korta existensen, knappt femtio år, uppfördes endast ett fåtal beständiga stenbyggnader. Dagens ruiner består huvudsakligen av resterna av en stor stenkällare som ursprungligen fungerade som ett vitalt förvaringsutrymme och stabil grund till klosterbrödernas bostadshus. Efter att konventet upplösts fortsatte dock Ramundeboda att vara en central knutpunkt för riket. Sveriges absolut första postkontor på landsbygden öppnades här år 1636 i samband med att Axel Oxenstierna strukturerade det svenska postväsendet. Detta understryker platsens kontinuerliga och strategiska betydelse för landets logistik innan järnvägen drogs förbi under 1860-talet. För moderna besökare som har bokat glamping tiveden erbjuder Ramundeboda en mycket konkret och faktaspäckad inblick i hur regionens infrastruktur, medicinhistoria och resvanor såg ut för hundratals år sedan. Den sakliga presentationen av fornlämningarna gör detta till ett relevant och djuplodande besöksmål för genuint historieintresserade som vill förstå skogens roll i nationsbygget.
Ramundeboda, 695 90 Laxå
Granviks bruk och stormaktstidens industri
Tivedens naturresurser som bas för storskalig järnframställning
Strax utanför den tätaste kärnan av den gamla gränsskogen ligger Granviks bruk, ett exceptionellt välbevarat industrihistoriskt minnesmärke som i detalj illustrerar hur regionens enorma naturresurser systematiserades och nyttjades under stormaktstiden. Brukets historia tog sin formella början på julafton år 1686, då den inflytelserike brukspatronen Anton von Boij beviljades ett kungligt privilegiebrev av Karl XI för att anlägga och driva en masugn vid Vätterns västra strand. Valet av just denna geografiska plats var strikt logistiskt och strategiskt uträknat. Tillgången på obrukad skog från Tiveden var i det närmaste oändlig, vilket var ett absolut och icke förhandlingsbart krav för att kunna producera den enorma mängd träkol som krävdes för att hålla masugnarna brinnande dygnet runt. Själva järnmalmen, som var fundamentet i produktionen, fraktades över Vätterns vatten från Smålands Taberg samt landvägen från utvalda gruvor i Närke. Under vetenskaplig ledning av läkaren och naturforskaren Urban Hjärne påbörjades under 1690-talet även systematisk brytning av brunsten, det vill säga manganmalm, i närområdet. Detta var en mycket tidig och betydelsefull metallurgisk innovation i Sverige, vilken kom att användas både för avancerad färgning av glas och för att markant förbättra det färdiga stålets kvalitet. Bruket expanderade senare ytterligare i takt med att Göta kanal färdigställdes under 1830-talet, vilket revolutionerade och möjliggjorde betydligt effektivare transporter av såväl sågat timmer som bearbetat stångjärn till den europeiska marknaden. Arbetet vid bruket var hierarkiskt och krävande; masmästare, smeder och kolare levde under strikta förhållanden helt dikterade av brukets klocka. Järnhanteringen och gruvdriften vid Granvik avtog successivt under industrialiseringens modernisering och anläggningen lades ned helt 1946 när produktionen centraliserades till större stålverk. Sedan Domänverket förvärvade Granviks egendom år 1890 fungerade den kvarvarande pampiga herrgården under lång tid som representativ bostad för ortens statliga jägmästare, samt som huvudkontor för det lokala skogsreviret fram till slutet av 1960-talet. Denna tydliga övergång från tung bruksverksamhet till statlig skogsförvaltning speglar en bredare strukturomvandling i den svenska samhällsekonomin. För turister som planerar glamping tiveden och vill kombinera den rena naturvistelsen med djupgående och faktagrundad svensk industrihistoria utgör Granviks bruk ett perfekt exempel på hur tidig kapitalism och industrialisering rent praktiskt formade landskapet. På platsen finns idag ett detaljerat museum som sakligt redogör för tekniken, de krävande arbetsförhållandena och de avgörande tekniska framsteg som definierade orten under nästan tre sekler.
Granvik, 546 94 Karlsborg
Forsviks bruk och Göta kanals äldsta sluss
Sexhundra år av teknisk innovation och vattenkraftens betydelse
Forsviks bruk, strategiskt beläget vid det strömmande vattendraget som förenar sjöarna Viken och Bottensjön strax söder om det egentliga naturområdet, utgör en av landets absolut äldsta och mest väldokumenterade industriella miljöer med en obruten historia som sträcker sig över sex århundraden. Platsen omnämns för första gången i skriftliga historiska källor redan år 1447 i Vadstena klosters officiella jordebok, där en vattendriven kvarn och en sågkvarn uttryckligen finns registrerade. Denna initiala och oavbrutna tillgång till pålitlig vattenkraft kom att bli helt avgörande för ortens framtida tekniska utveckling och ekonomiska tillväxt. Under århundradenas lopp har Forsvik varit platsen för en imponerande rad olika industriella verksamheter, bland annat hammarsmedjor för järnförädling, tullkvarnar, ett storskaligt träsliperi och ett mycket framgångsrikt gjuteri. Den maskinella och industriella utvecklingen tog ordentlig fart i början av 1800-talet när statsmakten fattade beslut om nationens största infrastrukturprojekt. Götakanal-bygget, initierat av greve Baltzar von Platen, innebar att Forsviks bruk plötsligt befann sig längs en av landets viktigaste framtida transportleder. Det var också här, år 1813, som Göta kanals allra första och äldsta sluss färdigställdes. Denna logistiska fördel underlättade avsevärt exporten av de tunga varor som tillverkades på bruket, såsom de karaktäristiska och massiva gjutjärnsrör som kom att användas i uppbyggnaden av moderna vattenledningssystem över stora delar av det växande Sverige, inklusive Stockholm. I Forsvik konstruerades även Sveriges första moderna järnbro år 1815, och bruket var nationellt ledande med att tidigt installera moderna ångmaskiner och specialiserade maskiner för såväl avancerad träbearbetning som metallbearbetning. Under den inflytelserika familjen Thams historiska ägande under sena 1800- och 1900-talen moderniserades och expanderade verksamheten ytterligare, vilket skapade ett slutet brukssamhälle med egna skolor, affärer och strikt social hierarki. Bruksverksamheten i sin traditionella kommersiella form lades slutligen ned 1977 efter flera decennier av hårdnande global konkurrens. Anläggningen har därefter mycket noggrant bevarats och omsorgsfullt omvandlats till ett levande arbetslivsmuseum av högsta klass. För den som söker djuplodande upplevelser kring sin vistelse på glamping tiveden är ett besök i Forsvik starkt rekommenderat för att förstå den exakta logistiska och teknologiska utveckling som krävdes för att bruka den svenska skogen och malmen fullt ut. De autentiska historiska industribyggnaderna, den gamla men fungerande smedjan, träsliperiet och det intilliggande historiska varvet ger besökaren en mycket konkret, detaljerad och osentimental förståelse för den industriella revolutionens snabba framfart.
Baltzar von Platens väg, 546 73 Forsvik
Tivedstorp och den skogsfinska migrationen
Svedjebruk, bosättningspolitik och skogens demografiska omvandling
Tivedstorp representerar en specifik, avgörande och mycket viktig del av den svenska demografiska och agrara historien, nämligen den statsstödda skogsfinska invandringen. Från slutet av 1500-talet och under stora delar av 1600-talet uppmuntrade den svenska kronan, i synnerhet under hertig Karls (senare Karl IX) ledning, finska bönder från främst Savolax att bryta ny mark i rikets vidsträckta och till stora delar obefolkade gränsskogar. Dessa strävsamma nybyggare, som i historielitteraturen ofta refereras till som svedjefinnar, förde med sig en oerhört effektiv men samtidigt tidskrävande och arealkrävande jordbruksteknik kallad svedjebruk. Metoden innebar att stora ytor äldre granskog höggs ned på våren, fick torka under sommaren och brändes påföljande år. Den extremt näringsrika askan fungerade som gödsel, varpå en särskild och mycket snabbväxande svedjeråg odlades i ytan, vilken kunde ge mångdubbelt större skördar än traditionellt åkerbruk. Området kring dagens nationalpark var en av de primära regionerna där dessa bosättningar etablerades på grund av den rikliga tillgången på obrukad och otillgänglig skogsmark. I stället för formell äganderätt var rätten att nyttja marken och betala skatt central för dessa tidiga nybyggare. När skattetrycket från kronan ökade under 1600-talet, och när statens prioriteringar skiftade till att gynna järnbruken som behövde exakt samma skog till träkol, uppstod svåra konflikter. Svedjebruket förbjöds successivt, och många nybyggare tvingades antingen flytta vidare eller assimilera sig och bli torpare under bruken. Tivedstorp, som ursprungligen benämndes Hindrikstorp efter en av de absolut tidigaste finska nybyggarna, ger idag en mycket tydlig arkitektonisk och spatial bild av hur dessa tidiga agrara skogssamhällen var uppbyggda rent praktiskt. Över tid integrerades den skogsfinska befolkningen helt med den befintliga lokalbefolkningen. En av byns mer framträdande bevarade historiska byggnader är dock från en betydligt senare epok; Tivedstorps missionshus. Det uppfördes 1880 under den svenska frikyrkliga folkrörelsens kraftiga framväxt, en rörelse som fick extremt starkt fäste i dessa isolerade skogsbygder. Sedan år 2005 är missionshuset förklarat som ett statligt byggnadsminne på grund av dess höga kulturhistoriska värde. Byggnaden står idag som en stolt representant för 1800-talets andliga och sociala historia. Om du har bokat in dig på glamping tiveden erbjuder en specifik utflykt till Tivedstorp en faktabaserad och mycket djupare förståelse för regionens bebyggelsehistoria, statlig migrationspolitik och hur metodiskt marknyttjande formade arbetslivet under fyrahundra år.
Tivedstorp, 695 97 Tived
Stora Lassåna herrgård och Laxå bruks historia
Karolinsk arkitektur och järnhanteringens administrativa centrum
Stora Lassåna herrgård, vars noggranna konstruktion genomfördes under 1680-talet, utgör ett av de absolut mest framstående och välbevarade exemplen på högreståndsmässig karolinsk träarkitektur i hela regionen. Herrgården byggdes på direkt uppdrag av den maktfulle brukspatronen Anton von Boij med den tydliga avsikten att fungera som ett representativt administrativt och socialt säte för den övergripande ledningen av Laxå bruk. Detta expansiva och ekonomiskt betydande bruk hade i sin tur grundats år 1643, strax efter att ägarna Anders Boij och Anders Nilsson framgångsrikt och efter hårda förhandlingar erhållit ett kungligt privilegiebrev från drottning Kristinas förmyndarregering. Det direkta industriella syftet med bruket var att extremt effektivt förädla bruten järnmalm från Bergslagen genom att storskaligt utnyttja skogens i det närmaste oändliga tillgång på virke för tillverkning av nödvändigt träkol. Detta kombinerades strategiskt med de utmärkta geografiska förutsättningarna för att generera drivande vattenkraft från den intilliggande Lassånaån, vilket drev hammarsmedjornas tunga verktyg. Själva herrgårdsbyggnaden är arkitektoniskt stram och mycket rationell i sin symmetriska och geometriska utformning. Den pryds av ett klassiskt säteritak, vilket var ett mycket tydligt statussymboliskt kännetecken för den karolinska byggnadsstilen som dominerade riket under slutet av 1600-talet och förbehölls frälset. Byggnadens strikta proportioner, flankerande flygelbyggnader och påkostade detaljer vittnar om den betydande rikedom som den tidiga järnhanteringen de facto genererade åt bruksägarna. I omedelbar anslutning till bruket och herrgården växte snabbt ett komplett brukssamhälle fram, innehållande smedjor, enhetliga arbetarbostäder och storskaligt jordbruk för att garantera livsmedelsförsörjningen för hundratals anställda. Ägarlängden för Stora Lassåna är exceptionellt väl bevarad och dokumenterad; den inkluderar flera nationellt framstående ägarsläkter såsom Wennerstedt, Cassel och Reuterskiöld. Familjen Cassel introducerade bland annat lancashiresmidet och moderna jordbruksmetoder på 1800-talet, vilket revolutionerade produktionen. När Västra stambanan slutligen drogs förbi området under 1860-talet flyttades dock det kommersiella och demografiska fokuset successivt till det nya stationssamhället Laxå, vilket lämnade Stora Lassåna i en historisk tidsficka. Att noga utforska byggnaderna och allén kring Stora Lassåna ger resenärer som njuter av glamping tiveden en betydligt djupare förståelse för hur riskkapital, stenhård administration och storskalig tung industri tidigt formade landskapet och maktstrukturerna.
Stora Lassåna, 695 91 Laxå
Undenäs kyrka och församlingens rikedom
Tivedens katedral som en symbol för skogens och brukens kapital
Undenäs kyrka, i folkmun ofta och mycket passande refererad till som 'Tivedens katedral', utgör en magnifik och nästan oproportionerligt stor stenkyrka belägen i hjärtat av bygden, strax sydväst om gränsskogens mest otillgängliga partier. Platsen har en extremt lång och obruten religiös historia; en tidigare medeltida kyrka i trä stod på exakt samma plats under århundraden, men förstördes fullkomligt i en förödande brand år 1890. Den efterföljande återuppbyggnaden kom att spegla den oerhörda rikedom och det självförtroende som vid denna tid präglade bygden. I slutet av 1800-talet upplevde regionen en massiv ekonomisk uppgång, primärt driven av framgångsrika järnbruk, expansiv skogsindustri och byggandet av Göta kanal i närområdet. Därför fattade kyrkorådet beslutet att inte bara ersätta den gamla kyrkan, utan att bygga en monumental struktur som skulle överträffa allt annat i trakten. Uppdraget gick till den kände arkitekten C.G. Wulff, som ritade en enorm kyrkobyggnad i en blandning av nygotisk och nyromansk stil, helt uppförd i huggen natursten med imponerande tegelvalv interiört. Kyrkan, som invigdes 1894, dimensionerades för att rymma över tusen sittande besökare, vilket vida översteg befolkningstalet i kyrkbygden men ansågs nödvändigt på grund av de stora avstånden och den växande bruksbefolkningen. Dessutom fungerade Undenäs kyrka under en period som den officiella garnisonskyrkan för trupperna stationerade vid den närbelägna Karlsborgs fästning innan deras egen kyrka stod klar, vilket ytterligare spädde på kraven om monumentalitet. Kyrkans enorma stensiluett, som reser sig över trädtopparna, skapar än idag en fascinerande och närmast brutalistisk kontrast mot den i övrigt lågmälda bebyggelsen och den vilda naturen. Inne i kyrkan finns bevarade inventarier som räddades undan lågorna 1890, däribland gamla silverföremål och historiska kyrkoböcker som ger forskare och släktforskare ovärderlig information om regionens historia. För dig som kombinerar ditt boende på glamping tiveden med historiska utflykter är ett besök vid Undenäs kyrka obligatoriskt. Det ger en mycket påtaglig och saklig inblick i hur kyrkan, kapitalet och industrin samarbetade för att manifestera makt och överlevnad i en annars svårtillgänglig och karg skogsregion.
Undenäs kyrka, 546 95 Undenäs
Olshammargården och Birgittakyrkan
Heliga Birgittas gods och Verner von Heidenstams födelseplats
Olshammargården, naturskönt placerad på en udde vid Vätterns nordvästra strand strax söder om Tiveden, bär på en av regionens absolut tyngsta och mest flerskiktade historiska arv. Historien om denna herrgårdsmiljö tar sin början redan under tidig medeltid. Under 1300-talet ägdes det vidsträckta godset av det inflytelserika riksrådet Ulf Gudmarsson och hans hustru Birgitta Birgersdotter, mer känd över hela världen som Heliga Birgitta. Godset var då ett strategiskt nav för landtransporter och båttrafik över Vättern, och den medeltida närvaron har satt djupa spår i platsens identitet. Den nuvarande Birgittakyrkan, som står i omedelbar anslutning till gården, började byggas 1620 på initiativ av den dåvarande godsägaren för att erbjuda andlig service åt herrgårdens växande personalstyrka och underlydande bönder. Denna unika träkyrka genomgick omfattande renoveringar och ombyggnationer under 1780-talet, vilket gav den sitt nuvarande strama men vackra utseende. Kyrkan är intimt sammanflätad med huvudbyggnadens historia och hyser flera medeltida artefakter som sägs stamma från Birgittas egen tid. Vidare är Olshammargården nationellt riksbekant som födelseplatsen för Nobelpristagaren i litteratur, Verner von Heidenstam, som föddes här i juli 1859. Hans far, Gustaf von Heidenstam, arbetade som framstående fyr- och broingenjör och familjen tillhörde det övre samhällsskiktet. Heidenstam tillbringade många barndomssomrar på godset, vilket han senare skildrade med stor detaljrikedom i sina memoarer, där just Tivedens gränsskog och Vätterns karga strandlinje spelade en central roll för hans litterära fantasi. Under slutet av 1800-talet genomgick platsen ännu en drastisk historisk förändring när godsets mark började utnyttjas för storskalig industrialisering. Munksjö AB etablerade en massafabrik på området, vilket snabbt transformerade Olshammar från ett traditionellt adelsgods till ett modernt brukssamhälle. Idag lever den högintensiva industrin och de känsliga historiska kulturbyggnaderna sida vid sida i en ovanlig symbios. En dagsutflykt till Olshammargården från din glamping tiveden erbjuder en oerhört rik och faktadriven upplevelse där medeltida helgonhistoria, svensk litteraturhistoria från sekelskiftet och den råa framväxten av den svenska pappersindustrin möts på en och samma geografiska punkt.
Herrgårdsvägen, 696 96 Olshammar
Tiveds kyrka i Sannerud och kolerakyrkogården
Skogsfolkets obändiga strävan efter religiös och social självständighet
Tiveds kyrka, vackert belägen i byn Sannerud djupt inne i Tivedens historiska skogslandskap, bär på en fascinerande och kärv historia om isolering och handlingskraft. Fram till mitten av 1800-talet saknade befolkningen i de inre delarna av skogen en egen kyrka. Istället tvingades de utstå extremt långa och ofta livsfarliga resor till kyrkan i Undenäs, vilket innebar att kyrkoplikten, dop och framför allt begravningar var enorma logistiska prövningar. Det fanns perioder när avlidna fick förvaras i kistor under snön under hela vargavintrar innan tjälen släppte och de kunde transporteras den dryga milen genom väglös terräng. Denna påtvingade isolering födde en stark vilja till självständighet bland skogsfolket, och under 1840-talet initierade de en rörelse för att bilda en egen församling. År 1842 beviljades slutligen tillståndet, och byggandet av Tiveds kyrka påbörjades. Kyrkan stod färdig och invigdes 1847. I motsats till de rika brukens påkostade stenkyrkor i periferin, är Tiveds kyrka uppförd helt i lokalt hugget timmer, ritad av byggmästaren Anders Pettersson och rest av församlingens egna män. Byggnaden präglas av en osmyckad, saklig och pragmatisk arkitektur som perfekt speglar det strävsamma liv som levdes i regionen; exteriören är stramt panelad och vitmålad, medan interiören är ljus och funktionell med enkla linjer. Strax intill kyrkan, och ytterligare ett påtagligt bevis på historiens hårda realiteter, ligger den bevarade kolerakyrkogården. Under de fruktansvärda koleraepidemierna som drog över Sverige, framför allt på 1830- och 1850-talen, drabbades även denna till synes isolerade bygd extremt hårt, ofta genom smitta från resande längs skogsvägarna eller från bruken. För att förhindra smittspridning förbjöds begravningar på ordinarie kyrkogårdar, vilket tvingade fram etablerandet av denna separata och i all hast vigda gravplats i skogsbrynet. Korsen och gravstenarna här är få, men platsens historiska tyngd är enorm. För resenärer som värdesätter djupare kulturhistoria under sin tid på glamping tiveden, är ett besök i Sannerud en avskalad och verklighetstrogen lektion i 1800-talets svenska landsbygdshistoria. Platsen erbjuder inga förskönande filter, utan redogör sakligt för de enorma utmaningar som formade det civila samhället långt borta från maktens centrum.
Sannerud, 695 97 Tived